”Vicki, du kan väl göra allt?”

Igår var det torsdag. De flesta torsdagskvällarna spenderar jag i Rogsta tillsammans med omkring 16 spralliga upptäckarscouter. Varje gång jag berättar om den här upptäckargruppen kan jag inte vara annat än stolt. De samarbetar bra, lär sig snabbt, är entusiastiska till uppgifterna och en fröjd att leda.

Igårkväll hade vi mörkerspårning. Det var ganska läskigt, tyckte många. Ingen förutom en ville gå ett varv till. Jag lät honom inte gå själv. Vi försökte hitta någon annan som skulle vilja följa med, men ingen sa ja. Då utbrast denne härliga scout: ”men Vicki, du kan väl göra allt?”

Jag ska vara ärlig, jag är också lite mörkrädd. Det är dock inget jag strävar efter att fortsätta vara för resten av mitt liv. Jag tror starkt på att man bör utsätta sig för sina rädslor för att de ska försvinna.

Sagt och gjort (om än det tog ett litet tag att övertyga mig själv) jag ville inte göra scouten besviken. Så vi traskade iväg ut i kôlmörkret i skogen. (Med ficklampor och följde reflexer) Vi hann inte långt innan tre till scouter anslöt. Det gjorde mig glad. Jag fick känslan av att de har tilltro till mig. Att de litar på att jag kan ta dem säkert genom skogen.

Eller så fick de bara tummen ur när vi väl gick och de inte alls var rädda innan. Vad vet jag?

Hade jag däremot fått göra om kvällen, hade jag tagit med mig hela gruppen att gå ett varv till. Av den anledningen att liksom visa att det inte alls fanns något farligt där ute.

Jag känner mig så tacksam och ärofylld av att få chansen att leda dessa 10-12åringar. Det är helt fantastiskt att se dem utvecklas och när de övar bort rädslor.

Tack för att ni vill hänga med mig. Ni ska också veta att jag är så imponerad och stolta över er. Ni är fantastiska individer och jag hoppas att ni stannar länge med oss!

En solig dag på isen

Imorse vaknade jag likt den senaste tiden tidigt, något jag gläds över. Det är så härligt att komma upp i tid och hinna få ut det mesta av dagen. Särskilt bra känns det nu när det är så fantastiskt väder!

Jag hade bestämt mig redan innan helgen att jag skulle åka till pappa och hälsa på så vid niotiden hoppade jag in i bilen och for iväg.

Pappa bor precis intill en sjö och idag är det helt vindstilla så en tur ut på isen med fyrhjulingen lastad med korv och grill var en självklarhet. 

Vi sitter nog här och njuter av solen och lyssnar på isens spel ett tag till innan jag åker hem mot Hudik igen.

Hoppas ni också tar vara på den här fantastiska vårdagen!

Årets första natt utomhus

Igår eftermiddag plockade jag upp Moa och Rebecka. Vi alla var utrustade med friluftsbyxor och en varain ryggsäck fylld med nödvändigheter för att sova ute en natt.

Vi slog upp mitt lilla tält mitt i skogen och startade en eld. Vi satt där länge och grillade korv, gjorde varm choklad på trangiakök och pratade om allt mellan himmel och jord medan solen gick ner och skogen blev mörk.

Vi frös litegrann så vi bytte om och kröp ner i varsinn sovsäck. Men det gick ändå några timmar fyllda med skratt och fniss innan vi somnade för några timmar. Av någon anledning sov ingen av oss särskilt bra så vid fyra gav vi upp och klev upp kring kvart i fem, startade en eld och gjorde frukost.

Solen hade såklart inte gått upp än men i öster skymtade vi en kort rand med ljusblå himmel och samtidigt som solen sakta men säkert kom högre upp så började också fåglarna sjunga och allt var verkligen så härligt och fridfullt. Det kändes knappt att jag bara sovit några få timmar.

Till frukost gjorde vi toast över elden, och kokade både tallbarsté och havregrynsgröt på trangiaköket innan vi packade ihop allt och gick tillbaka mot bilen i morgonljuset. Vi stannade ett par gånger längs vägen och lyssnade på tystnaden och lugnet. Fågelsången är verkligen vacker, speciellt nu på våren. Det är verkligen som att allt börjar leva igen på våren. Det känns som att våren är årets morgon. När solen går upp och allt vaknar. 

Vi har köpt en bil!

I fredags var jag och hämtade min och Filips första egna bil! Det känns verkligen så bra att ha en helt egen bil och slippa morsans avlagda gamla skrutt!

Vi har köpt en volvo v70 årsmodell 2009. Jag är supernöjd med bilen än så länge.

Pluggsnack och snart helg

Kommande helgen är fylld till bredden. För mig är även fredag en tjuvstart på helgen fastän jag jobbar eller pluggar. Fredag känns helt enkelt som en del av helgen. Som att man kan slappna av lite och vet att man snart ska få vara ledig. Eventuellt så blir det ofta en lite kortare plugg-dag också.

Den här veckan har kännts ganska effektiv. Jag har klivit upp i tid och börjat dagen med en 20 minuters promenad i snön. Idag började jag dock inte med promenaden för jag behöver bland annat gå till biblioteket och uträtta några andra ärenden så därför tänkte jag gå lite senare idag. 

På eftermiddagen har jag det här momentets sista seminarium/frågestund/föreläsning. Och imorgon är det tenta! Jag har verkligen ingen aning om hur det kommer att gå. Jag har nämligen inte läst alla 13 (?) böcker vi skulle ha läst för jag har inte fått tag i dem. 

Hela den här terminen består av en enda kurs i svenska fast uppdelat i fyra moment. Det här första momentet har ett sånt helgalet upplägg. Varje vecka har vi två seminarier på tre timmar var mellan kl 13-16. Det är extremt länge att sitta och vara aktiv lyssnare på en skärm i tre timmar. Därför brukar jag oftast skippa och kolla i efterhand för då kan man pausa och spola som man vill. Dessutom klipps en del nonsens bort så det blir nästan aldrig riktigt så långt dagen efter. Dessutom ska vi ha läst 1-3 böcker inför varje seminarium. Och då snackar vi alltså mellan 100-500 sidor på 2-3 dagar. För er som inte läst kurslitteratur kan jag förklara att det är långt ifrån samma sak som en skönlitterär bok. Här är det massa ord och begrepp som man dessutom gärna ska anteckna. Så det går inte att råka sväva iväg och hamna nån annanstans under läsningen. Då är det bara att läsa igen. Så ni kan ju förstå att det tar ett tag att läsa allt det här. Och ni kanske också förstår att det oftast endast är ca 3-5st (av ca 35) närvarande live vid seminarierna. Hoppas läraren förstår varför och lägger om upplägget inför terminens sista moment som vi ska ha henne i. 

Nästkommande moment ser lite mer rimligt ut och efter det har vi praktik i 5 veckor! gud va kul det ska bli.

Den kommande helgen består i alla fall av födelsedagsfirande av en kusin, köpa en grej, hajk och hjälpa morsgubben att flytta! Jag återkommer…

En prommis på havet

Idag har vi latat oss typ hela dagen. På förmiddagen fick vi några saker gjorda som att köpa en sop och sen lämna tillbaka och låna lite kurslitteratur på biblioteket.

Efter lunchtid nån gång klädde vi på oss och gick ut på promenad. Vi skymtade lite folk på isen utanför hamnen så vi bestämde oss för att gå ut till kastellholmen. Solen lyste och det var sådär lagom vinter-kallt. Sen gick vi tvärs över isen mot vårt håll och klev i land vid håstaholmen.



Igår åkte jag och Moa till Sundsvall med inställningen: bara göra nåt kul. Vi behöver inget särskilt så vi handlar nog inte så mycket. Ooops. Varför blir det alltid tvärtom? Jag fick med mig en hel del friluftsgrejer hem som ullstrumpor, en thermos och ett nytt trangiakök eftersom mitt mystiskt försvann på en stor hajk i höstas. Lyckligtvis tyckte jag priset var otroligt bra så jag kunde inte låta bli.

Till lägenheten fick en matta, två krukor, en fotpall/sittpuff och lite andra småsaker följa med hem från IKEA.


Måste, vill & borde

Jag vet inte vad som har hänt med mig! Jag ÄLSKADE ju att blogga. Och i januari la jag ut 2 inlägg. 2!!!! Det är verkligen verkligen verkligen tråkigt.

Jag skulle kunna säga att inget speciellt händer men egentligen är det ju tvärtom. Det händer speciella grejer hela tiden vilket gör att livet på något vis flyter förbi som en älv på våren. Jag känner mig produktiv men lite stressad över att allt bara swishar förbi. Ibland funderar jag på om jag hinner med mig själv och i slutändan så inser jag att jag nog gör det. Men oftast så säger jag nej till någonting under veckan eller får offra nåt annat bara för att hinna med några saker. Det är  ibland svårt att prioritera. Särskilt när det inte finns något som man verkligen verkligen måste göra. Då brukar jag bara göra det jag allra helst vill. 

Den här veckan har jag en del saker jag måste göra. Jag måste hjälpa två personer med olika grejer. Det ena är inte svårare än att ringa ett samtal. Det andra är något som jag måste hjälpa till med under en längre period. Dessutom så måste jag läsa litteratur. Det är ju mitt jobb just nu.

Jag har också en del saker jag vill göra. Gå på scouterna två gånger den här veckan, träffa Moa som är hemma, åka till min faster, fotografera.

Sen har jag några saker jag borde göra. Söka stipendier till ett scoutläger, gå på konfa/ug, blogga.

Vi får väl se vad som hinns med.