Bra helg!

I helgen har jag premiäråkt på mina nya långfärdsskridskor! Yes – det finns isar som håller!

Både jag och Marcus slog till på black friday och beställde ett varsitt par på XXL. I torsdags var vi upp till Sundsvall på kvällen och hämtade dem. Vi kom upp till Borsta omkring 19.20 tiden, var inne på XXL i typ 20 minuter och sen kom vi på att vi behövde spolarvätska på Biltema. Sagt och gjort. 19.40 gick vi in där men det var slut. Så vi for upp på Jula istället. När vi gick in genom dörrarna sa jag ”åh tänk om vi hade kommit på lite tidigare att vi skulle ha köpt glödlampor på ikea…” då var klockan kvart i åtta. Marcus stegade på och hämtade det vi skulle på Jula och så kom vi fram till ikea åtta minuter innan dom stängde. Haha andra gången vi gör sådär på Birsta nu!

Igår var vi i Järvsö och käkade och lyssnade på Emil Assergård. Det var jättetrevligt och SÅ roligt. Efteråt hämtade pappa oss och så sov vi över i gäststugan. Imorse hade pappa fixat värsta lyxfrullen och sen begav vi oss hemåt för att åka skridskor. Har haft en jättebra helg verkligen.

Nu till veckan ska vi försöka renovera färdigt i sovrummet – jag har ju flyttat in hos Marcus nu och vi ska göra om lite här och var. Det tar verkligen mer tid än man tror!

Annonser

10 bilder från den senaste tiden

Hej!

Ibland önskar jag att jag hade en inbyggd kamera som kunde hjälpa mig att minnas allt jag gör i mitt hektiska liv. Tyvärr ser det inte ut så och jag får därför använda mitt egna minne.

Jag skrev senast när jag fick mitt stipendium. Och det har jag ju sedan delat på instagram och facebook så det antar jag att alla som läser här, redan har sett. (Alltså själva motiveringen och det).

Innan det skrev jag nån gång i början av juni. Att livet var najs! Det kan jag tala om att – så är fallet fortfarande.

Jag fick ju jobb – på malsta skola. Som svensklärare i åk 4-6. Väldigt roligt men mycket utmanande. Det känns såklart bra att det är en utmaning. Jag får lära mig saker hela tiden och jag vet hur tråkigt det är på ett jobb där jag redan kan allt. Men det är såklart väldigt svårt och jobbigt ibland med.

Hur som helst. Lite senare in på sommaren – jag jobbade, hängde med kompisar, familj och något spektakulärt hände. ->

En av mina bästa tjejkompisar lyckades på något mystiskt sätt övertala mig att ta kontakt med en person jag aldrig tidigare träffat (vem gör ens det?!!?!) men hon kände ju såklart denna filur. Sagt och gjort. Vi sågs. Vi klickade. Vi…. jaaa vi blev tillsammans. Men det vet ni ju också. I alla fall ni som är vän med mig på facebook. Och instagram-folket har väl listat ut det vid det här laget. Men jag kan berätta mer om detta nån annan gång. Nu tycker jag nämligen att det räcker med text!

Tidigt på sommaren bodde jag hemma hos en av mina storebrorsor som bor där vi växte upp. Där bredvid är ju Hammarn, så jag tog tillfället i akt och började odla – för att sysselsätta mig.

Och med en hel del hjälp av mormor och morfar blev landet riktigt fint och grönt! Jag är verkligen fast i plant-världen nu och vill odla ännu mer nästa år!

Mina fina, fina, fina brorsbarn. Det fattas två på den här bilden. Men som jag älskar alla fem! Dom ger mig så mycket glädje och lycka. De är dem finaste ungarna i hela världen ❤️

Här är nummer fem i klanen, Bill. Som jag dessutom är gudmor åt. Han fyllde alldeles nyligen 1 år. Av mig fick han en jättegullig räv-lampa.

En sen så kom ju dom där dagarna när jag började se mig omkring i grannkommunen. Här är en fin dag i Jättendal.

Det finns jättesöta katter där också. Det ser lite ut som att jag nyper hårt i pälsen men det är bara att jag klappar honom samtidigt som jag tar bilden.

Plugget började igen – jag pluggar ju fortfarande på heltid utöver jobbet på halvtid.

Vi var på en dubbeldejt med det paret som parade ihop oss.

Och till sist en bild när han ligger på en täckt i solnedgången häromdagen och siktar på en kanadagås. (Tyvärr blev det ingen)

Jag har fått Hälsinglands Sparbanks Ungdomsledarstipendium

Jag har fått Hälsinglands Sparbanks ungdomsledarstipendium i Hudiksvall.

Att leda barn och ungdomar är mycket tidskrävande, och tålamodsprövande och rent ut sagt jättesvårt!

Men trots det älskar jag det. För det är så sjukt häftigt att kunna skapa förtroendefulla relationer och den bästa känslan är när man lagt ner massor med tid på att planera en aktivitet som barnen fullkomligt älskar. Det är helt fantastiskt att få vara en del av barnens uppväxt, se dem utvecklas från att aldrig tidigare ha tänt en tändsticka till att starta egna brasor att laga mat på.

Jag är inte scoutledare för min egen skull. Jag har 100% fokus på att alla barn ska synas, få ta plats och våga göra nya saker. Jag vill att alla barn ska få ta del av gemenskap, äventyr och utveckling.

Jag har själv fått det stödet från mina scoutledare sedan jag var åtta år gammal. Mina scoutledare som jag idag kallar mina kollegor. Och som jag kanske bestämmer över lite mer än jag borde…. 😉 Det är ju inte en slump varför de kallar mig för fru ordförande eller säger ”vi måste höra med kårchefen först”.

Att jag som 21åring får ta emot det här priset är helt galet. Jag kan bara drömma om hur långt jag kan fortsätta utvecklas – jag har ju hela livet framför mig fortfarande. En av mina högsta drömmar är att kunna jobba med scouting på heltid. Jag är en ”görare”. Vill jag något så gör jag det. Jag hoppas så innerligt att jag på något sätt ska kunna lyckas jobba med scouterna på heltid.

Jag vet inte hur jag ska tacka mina scoutledarkollegor tillräckligt. Utan er hade jag aldrig kommit så här långt. Ni gör ett helt fantastiskt jobb och det är en ära att få jobba med er.

Ett stort tack till alla som stöttat mig i utvecklingen av mitt ledarskap. Tack till alla mina lärare på ledarskapsgymnasiet – ni har varit en stor del av detta.

Och såklart världens största tack till alla fantastiska barn och ungdomar jag hittills fått vara ledare åt. Ni gör mig så lycklig.

Jag tar emot stipendiet på sparbankens jubileumsfest i rådhusparken lördag den 28/7 kl 13. Be there or be square!

Mitt nya boende

Här kommer några bilder av stugan jag flyttat till. Allt är inte klart än men det börjar bli rätt bra i alla fall! Ikväll har jag fixat med lite såna smågrejer, ni vet sånt som liksom aldrig blir av. Jag målade en hylla, satte upp en magnetlist till knivarna, fixade två tavlor och satte dekorplast på bänkskivan.

Jag bjuder gärna på fika! Hojta i förväg och kom hit nånting så ska jag berätta allt som hänt i hela mitt nya??? Liv!

Här till höger ska jag sätta upp 6 fotografier som jag tagit själv. Jag har bilderna hemma men jag lånade ut ramarna till Hannah och Ante när dom gifte sig och inte fått tillbaka dem… 😉 spegeln ska jag såklart sätta upp på väggen också.

Köket! Inte jättemycket förvaring… men det går. Köpte en bokhylla och har skafferi i underdelen av skåpet. Där ser ni också knivlisten och dekorplasten på bänken…

Hallen. Hade velat måla dörren vit också… men det får vi se hur det blir med. Ovanför skoskåpet vill jag sätta upp en rund spegel.

Sovrummet! Tavlorna ska upp på en hylla som jag målade idag. Har målat den i samma färg som väggen.

Det går bra nu!

Så himla mycket har hänt sedan jag bloggade sist. Både bra och dåliga saker. Och dåliga saker som har visat sig vara bra. Eller åtminstone bli mycket bättre.

Jag vill inte berätta allt här även om detta är det närmaste en dagbok jag har. Det här blir ju mer som en öppen dagbok och där alla kan läsa vill jag inte dela med mig av allt. Här vill jag mer dela med mig av positiva minnen och härliga upplevelser som jag sedan kan titta tillbaka på.

Nåväl. De senaste dagarna har det verkligen hänt SÅ många bra saker. Jag ska nämna några av dem.

Igår fick jag ett otroligt positivt mail där det meddelades att vi blivit beviljade ytterligare 25000kr till vårt scoutläger i Juli. Det innebär att jag sammanlagt samlat in 100 000 sedan i januari med hjälp av mina färdigheter i att skriva ansökningar. Är sjukt stolt över mig själv!

En annan trevlig grej är att jag hittat en så himla mysig stuga som jag ska flytta in till i helgen (förhoppningsvis). Jag har målat och donat den senaste veckan och det blir så himla bra. Lägger såklart ut bilder när jag flyttat in.

Och den tredje trevliga saken är att jag idag fick besked om att jag fått ett jobb som jag sökt och så gärna vill ha. Mer kan jag inte berätta, men jag ska så småningom.

En till kul grej är att jag blev antagen som avdelningsledare i lägret i USA nästa år! Det ska bli SÅ KUL.

Nu ska jag träffa en gammal kompis. Imorgon väntar en dag i stugan med ihopskruvning av ikeamöbler.

Livet flyter framåt!

10 bilder från Ayia Napa 2018

Denna vecka har jag varit nere på Cypern med konfirmationsgruppen. Förra året åkte vi till Assisi i Italien. På Cypern är det ortodoxa kristna och de firade påsken en vecka efter oss i år vilket då innebar att vi fick vara med under stilla veckan.

Vi hade några kyrkobesök, pilgrimsvandringar och påskfirande.

Första dagen vandrade vi längs havet och pratade om vattnets betydelse.

Andra dagen besökte vi två kyrkor och en moské. På kvällen var vi på skärtorsdagsmässa i en av kyrkorna som vi besökte under dagen. Nedan ser ni bilder från fredagens gudstjänst då man liksom bar Jesus kropp från korset till graven. Det illustrerade lokalförsamlingen genom att bära runt på denna grej runt byn som i en parad. Först gick alla under ”graven” och sen kysste man prästens hand eller lät prästen ta på en så att man välsignades.

På fredagen vandrade vi i ett naturreservat som heter Cape Greco. Så vackert!! Hade velat vara där mycket längre än vad vi var. Men vi vandrade ett par kilometer till en liten vik med havsgrottor där vi åt vår lunch och några badade.

När vi kom tillbaka till hotellet var det fritid så de flesta av oss stack ner på stranden och badade och solade. Jag passade på att plugga lite och njöt av solen.

På den sista dagen firade vi påsknattsmässa i samma kyrka som vi tidigare varit i. Eller ja fira och fira. Vi var där en stund, likt de andra dagarna. Man kan inte riktigt ta del av en tre timmar lång gudstjänst på grekiska om vi säger så. Men vi gick ut och in lite i kyrkan, var med och tände ljus och kollade på fyrverkerierna. Jesus är uppstånden! Glad påsk!

Bilden här närmast är på en känd, gammal ikon. Det är Maria (Jesus mamma) Prästen i församlingen berättade att många kvinnor som har svårt att få barn åker hit och ber vid ikonen och så löses deras problem? Häftigt! Man kunde även be för andra som man känner som har svårt att få barn och så.

Scoutläger i USA?! & nästa steg i mitt scoutliv

Jag tror inte att någon som läser här inne inte vet om att jag är scout och har varit sedan jag blev tillräckligt gammal för att bli det. Jag minns så väl när jag gick i förskoleklass och min brorsa Jocke gick i tvåan och fick hem ett brev om att börja i scouterna. Av någon anledning ville jag redan då börja i scouterna och jag kunde inte förstå varför Jocke inte ville det!! Det lät ju så roligt!! Tyvärr var jag för liten… Så när jag äntligen fick brevet i andraklass började jag DIREKT. Och jag har inte slutat sedan dess. Jag har liksom hittat min grej i livet och växt upp där på scoutgården. Jag har växt som scout och naturligt växt in i en ledarroll. Jag har till och med naturligt växt upp till att bli chef över vår kår när jag valdes till ordförande på årsmötet för ett par veckor sedan. Fattar ni det? Jag är 20 år och kårchef. Jag är stolt och glad över att ha fått förtroendet att vara ordförande. Det är verkligen en utmaning att jobba i föreningslivet men jag räknar med att bli proffs så småningom. Jag måste bara lära mig allt som har med styrelsemöten, beslut, stadgar, regler, årsmöten och dagordningar osv. osv. osv. att göra först…! Men jag känner att jag lär mig mer och mer för varje dag som går!

Över till något annat i mitt scoutliv. I somras efter att jag hade varit på jamboreen i England nämnde jag världsscoutjamboreen i USA 2019. WSJ19.

Idag tänkte jag skriva lite mer om det. För det är nämligen så att jag ansökt om att få åka med till världens största scoutläger i West Virginia.

För att åka på WSJ som deltagare ska man vara mellan 14-17 år gammal. Jag är ju 20 år och alltså för gammal. Men det man kan göra då är att anmäla sig som IST (international service team), alltså typ funktionär, eller så kan man åka som avdelningsledare. Jag har ansökt om att få åka som avdelningsledare.

Att åka som avdelningsledare innebär kort att man är i ett ledarteam med 4 personer på 36 deltagare. Några förväntningar som man har på sig som avdelningsledare är exempelvis att ansvara för deltagarna, kunna anpassa sitt ledarskap efter situation, arbeta aktivt med agenda 2030.

Idag är andra steget i antagningsprocessen, nämligen intervjun. Jag kommer att bli uppringd kl 20. Jag är otroligt spänd och peppad!

Tänkte dela med mig här på bloggen om hela processen om jag går vidare efter intervjun. 🙂

DSC_1002

img_4448